Familjen Gravid Gravid träning Okategorierat Okategoriserade

Preggo update v 22

Går in i vecka 22 idag och egentligen ska jag väl skriva nu att tiden går så snabbt, livet är så härligt och jag längtar så tills bebis kommer i mars. Ledsen att göra dig besviken!

Jag har ännu inte fått något lyckorus över denna graviditet. Jag är inte deppig över den längre utan jag har accepterat den och den bara är, och så är det inget mer. Jag lyckas ganska mycket koppla bort i tanken att jag har en stor mage. I mitt sinne är jag fortfarande inte gravid. Vilket blir oerhört svårt och konstigt i vissa situationer. Som exempelvis igår när jag var på gymmet och staplade runt som en stelbent pingvin. Jag stapplade fram och fick ur mig små ord som “aj aj aj”

Fick flera kommentarer som:

-Men stackare har du foglossning?

-Foglossning svarade jag undrandes? Nej jag har träningsvärk.

I mitt huvud är det inget konstigt med det men följdfrågan har då blivit:

-Men träningsvärk, vad har du gjort?

-Tränat ben i lördags.

En tittande undrande blick tillbaka och en följdfråga:

-Men herregud hur hårt tränar du? Så hårt kan du väl inte träna?

-Nja jag gjorde 150 st knäböj, 150 st Axelpressar, typ 70 st Wallballs, 70 st kb swingar och även utfallssteg.

Klart det blir träningsvärk liksom.

Där har ni förresten ett grymt träningspass att testa också.

För knäböj och axelpressar öka med 5 kg varje 50e repetion.

Eller som när jag ska plocka upp något från marken och det tar liksom tvärstopp på vägen ner. Måste böja mer på benen, sträcka mig mera framåt för att komma åt och samtidigt så kippar jag efter andan då min syretillförsel hamnar i kläm.

Eller när jag ska klä på mig och automatiskt drar på mig mina vanliga kläder och de liksom inte passar längre. En bar mage tittar fram mellan byxor och tröja. Det är kanske inte direkt en passande outfit när man jobbar som PT.

Men jag har mycket att vara tacksam över också. Jag har mått bra hela tiden inte en minut av illamående, inga smärtor vare sig i ryggen, höften eller någon annanstans. Jag är pigg och har energi. Jag är oerhört tacksam för att jag kan träna ganska mycket som vanligt fortfarande.

Livet pågår för fullt och det finns inte så mycket tid över till att ha koll på hur mycket bebisen väger, hur lång den är och exakt vilken vecka jag är i. Har inte koll på det riktigt. I de första 2 graviditeterna så har jag haft stenkoll på allt det där. Men jag har inte en susning nu i denna graviditet. Jag kollar i appen då och då för att se vilken vecka jag är i, men jag har inte läst vidare om stl på bebisen. Det är hursomhelst enormt lång tid kvar och tiden går så fruktansvärt lååååångsamt.

Charlie är superintresserad av magen och säger att bebisen har växit. Hon klappar, tittar, pratar och pussar på magen varje dag. Det är hur gulligt som helst och jag blir fylld av kärlek och glädje över vetskapen om att hon kommer att bli världens bästa storasyster. Men inte ens i dessa stunder så fylls jag av gravidlycka, jag blir Charlie lycklig mer.

Är dock inte orolig för hur jag kommer att reagera när bebisen väl kommer ut, jag vet att jag kommer älska ungen från första stund, jag vet hur oerhört häftigt det är att känna denna enorma kraftfulla kärlek på en gång. Ser det som att jag kommer att få ett större hjärta, som kommer att ha möjlighet att älska ännu en person av hela mitt hjärta. 3 barn, det är ändå lite coolt känner jag nu när jag skriver detta. Kanske är ändå gravidlyckan nu på väg…. vi får se!


Du kanske också gillar

Inga Kommentarer

Lämna en kommentar