Stress, Stress, Stress

Jösses vad det stressas hela tiden.

Jag har kommit till en punkt i mitt liv då jag faktiskt inser att varningslamporna blinkar runtomkring  mig. MIG! Jag som alltid varit överenergisk, glad och full av energi. Jag som alltid har varit positiv och på alla saker, alltid haft mycket på gång. NU har jag insett att jag kommit till en gräns där jag inte har hur mycket energi som helst. Det sliter hårt på kroppen att vara högpresterande inom arbetslivet i 10 år. Det sliter på kroppen att vara mamma och fru. Det sliter även att ha igång sitt sociala liv. Eller inget sliter i sig, men alla delar kombinerat och under samma dag det sliter efter många års utövande.

OK utöver ett extremt krävande arbete så har jag dessutom lagt till med 11-12 träningspass i veckan.  Ok träningen har behövts för att orka. Men för att orka träna ännu hårdare så insåg jag att jag var tvungen att trappa ned på jobbet och bara försöka hålla mig till att arbeta 100% istället för 150%. Låter galet, men är sant.

Så nu efter sommaren så har jag faktiskt dragit ner på arbetstiden och då istället ökat på träningstiden. Det verkar dessutom ta ett tag innan jag vänjer mig vid att jobba i ett lugnare tempo. Det är svårt att säga stopp till sig själv, säga just stopp det där får vänta tills imorgon, världen går inte under. Jag har smått kommit in i det tänket och det blir lättare och lättare för varje dag, men det tar tid.

Ex på en dag i mitt liv nu:

5:30 ringer väckarklockan

5:35 kollar av mailen som kommit över natten

5:40 drar igång en nespresso, häller i en halv skopa vanilj proteinpulver av märket Olimp.

5:45 morgonpromenad

6:30 dusch

7:10 bussen till jobbet

8:00 på kontoret

9:00 kundmöte

12:00 kundlunch el lunch framför datorn

14:00 kundmöte

17:00 hemåt

18:00 hämta sonen på fotbollsträning

19:00 äta middag

19:30 sätta på en tvättmaskin

20:00 gymmet

21:15 hemma igen, natta sonen

21:35 dusch

22:00 hänga tvätt

22:15 ta fram träningskläder till imorgon

22:30 kolla mailen, slutföra det som inte hanns med under arbetsdagen (detta moment sker endast varannan-var tredje dag nu för att orka, det är just det här jag behöver ta bort ur min vardag. Jag jobbar på det)

23:30 läggdags

0:00 soverJa sen ska jag hinna med kompisar, maken, sonen och allt där emellan. SÅ jag ber om ursäkt att jag inte hinner jämt, men jag jobbar på det, jag jobbar verkligen på det.

Men vad fan är det då för jobb jag har som är så extremt krävande?

Jag jobbar som mediesäljare med budgetmål, möteskrav, stora ppt presentationer, kreativa kampanjupplägg som tar extremt mycket tid och kräver ett oerhört engagemang, hela dagarna. Det är tufft men så kul och jag älskar mitt jobb det gör jag verkligen. Men det sliter att ligga på topp på allt. Och nu är det träning och familj som är mitt fokus, så jobbet där får jag kanske nöja mig med att bara vara bra och inte bäst.

Man måste inte vara bäst JÄMT!

Nu ska jag kolla på Idol och bara vara med min familj, om ett par timmar ringer väckarklockan igen och en ny träningsdag startar, då är det rygg som gäller på kvällen i gymmet

Ta hand om er