Kl 12 åkte jag in till sats sjöstaden för att träffa min nya vän och tillika teammate Danijella.
Vi skulle köra ett benpass och posera lite tillsammans.
Vi båda är med i MM Sports team och vi har lärt känna varandra genom Teamträffar som MM Sports har arrangerat.
Danijella ska köra Athletic Fitness på Decembercupen och sen Body Fitness på Luciapokalen.
Vi garvar och peppar varandra om vartannat när vi tränar ihop. Men mest låter vi nog. Typ skriker både av att peppa och att peppas. Ha ha!
Typ så här ser vi ut när ci är höga och lyckliga av alla endorfiner!
Sarah, en ny tjej som jag aldrig tidigare har träffa, men dom också är med i MM Sports Team, var med och poserade idag. Så vi startade helt enkelt dagens träning med 1 timmes posering.
Tänk va, 3 tjejer som skall tävla i samma gren Body Fitness men i olika klasser, men på samma dag, så vi alla har lika lång tid kvar.
Vilket verkligen också visar att det får inte att jämföra sig med andra. Alla är unika på sitt sätt. Alla har olika fysik och så är det bara. Man ska bara utgå från sig själv och göra sitt bästa.
Som jag har sagt och också set som är viktigast för mig. Det är att jag vill stå där innan jag går upp på scen och känna att jag verkligen gett allt och gjort vad jag kunnat. Jag vill känns i varje del inom mig att jag är i mitt livs form. Då är jag nöjd. Sen är resten upp till domarna att bedöma hur jag ligger till i jämförelse med andra. Men JAG vill känna nig nöjd med mitt jobb och efter mina förutsättningar.
Men ok, åter till träningen då.
-Det här med posering är så enormt svårt. Man ska spänna varje liten muskel, men le och allt ska se så avslappnat ut. Man ska framhäva sina styrkor och dölja sina svagheter. På 10 cm höga klackar.
Galet svårt men det är bara att nöta på.
Jag själv börjar få till det mer och mer, men långt ifrån klar och långt ifrån perfekt.
Efter 1 timmes posering då körde jag och Danijella ett benpass med många och tunga böjar. Både front och vanliga.
Sen fick vi den briljanta ide’n att verkligen köra slut på oss så vi la upp ert WOD pass.
Ett Hi-Intensity pass på 20 min. Bara köra på och köra slut på oss själva.
Passet bestod av ett ARMRAP (dvs så många varv som möjligt på den angivna tiden)
10 st Thrusters
10 st Boxjump Burpees
10 st Jack knife
200 m rodd
Gaaah, shiit vad jobbigt det var. Jag hann 5,5 varv. Galet högt tempo. Men jag fick ett sådant endorfin och adrenalinpåslag så jag hittade både styrka och ork att orka fortsätta.
Men jag höll på att svimma på slutet.
Det var dags för MAT
Jag och Danijella typ båda två sprang och hämtade våra små väl vägda matlådor och åt snabbt upp maten efter.
Nu är kl 21:30 och jag är totalt slut i kroppen. Har ju kört 3 pass idag. Men 1 pass återstår.
20 min stretch ska jag avsluta denna dag med.
Det är ett hårt liv att det här med att deffa ner kroppen till tävlingsform. Men ett liv som jag älskar och speciellt dagar som denna.
Hej kära endorfiner, jag älskar er
