Diet

Jag får dagligen frågan om vad man ska äta för att gå ner i vikt, vilken diet är det som faktiskt funkar?

Många har testat olika dieter och vissa säger att Viktväktarna eller LCHF har funkat bäst. Medans andra säger att 5:2 och Paleo har funkat bäst.

-Ja och svaret är kort och gott: Den mat som får dig att må bäst, är enkel att laga och tar dig mot dina mål är den bästa.

 Det finns inte en specifik diet som är bättre än någon annan då vi alla är olika individer med olika förutsättningar, olika mycket tid, olika smak, olika mål, olika allergier, sjukdomar m.m

Så att hoppa på en specifik diet i tron om att det är just den som är det magiska är oftast en missuppfattning. Däremot så kan en diet vara en hjälp då du håller dig konsekvent och har kontroll på maten. Vilket är en annan viktig del i hur man äter på bästa sätt. Att äta och vara konsekvent! Här blir ett ypperligt tillfälle att också avslöja att det heller inte finns några genvägar eller quickfixes. Inte har du väl gått upp x antal kg under en vecka? 

-Nej det har tagit dig lång tid att lägga på dig de extra kg som du går och bär på och det tar även lång tid att bli av med dem. Så var konsekvent i ditt sätt att äta. Ät mat, bra mat med mycket näring. Se till att minimera alla kakor, godis, chips, alkohol m.m Självklart att du kan äta detta, men ju mer och ju oftare desto längre tid tar det också att gå ner i vikt. Så ät på ett sätt som du mår bra av och som även tar dig till ditt mål. Tag hjälp av en PT eller kostrådgivare med att lägga upp en grundplan. Du kanske har någon allergi mot något som du inte vet om och det kan vara värt att investera i ett födoämnestest. Samt att en kostrådgivare även kan hjälpa dig att se ditt mönster och helt enkelt hjälpa dig med en beteendeförändring.

I många fall är det sällan maten som är det stora problemet och med det menar jag att det är inte enbart pastan eller brödet som har gjort dig tjock och det är inte då bara att utesluta detta i tron om att gå ner i vikt. Du blir tjock av att äta för mycket och röra på dig för lite. Men ännu mer av stress faktiskt. Vid stress så går kroppen sönder och under långvarig stress så slutar kroppen att lyssna på signaler som “jag vill nu gå ner i vikt” då kroppen faktiskt har fullt upp med att försöka skydda sig från att brytas ner och gå sönder, men i själva verket så är nedbrytningen redan igång och då även en nedsatt ämnesomsättning.

Mina 8 bästa tips för att gå ner i vikt med hjälp av maten:

1. Minska intaget av godis, kakor, chips, glass och alkohol. Hur sällan är upp till dig. Men ex 1 dag i veckan kan du äta lite smågodis eller en bulle men inte allt av dessa saker.
2. Ät en färgglad måltid. Se till att äta en så färgglad måltid som möjligt och därmed variera dina grönsaker. De olika färgerna både gör att det ser aptitligt ut och är ett tecken på att du får i dig olika vitaminer och mineraler.
3. Planera dina måltider. Att veta vad du ska äta och när du ska äta hjälper dig att klara dig från att hamna i akut hunger. Tror att du kanske känner igen dig i följande situation: I kassan i mataffären och lämpligt så finns det alltid “3 för 10kr” choklad där. Det blir ett snabbt sätt att fylla på med energi så du tar dem och glufsar i dig i ett nafs. (Dessa 3 chokladbitarna ger dig mer kalorier men mindre näring samt mättnad än en stor portion med kött och potatis och massa grönsaker, just sayin)
4. Ät god mat! Lär dig att uppskatta riktig mat. Att satsa på att äta ren mat, dvs mat som är precis det som det är. Ex en kyckling, köttbit, ägg, fisk, potatis, ris, grönsaker. Mat som exempelvis är färdigförpackad som lasagne, färdig soppa eller överhuvudtaget mat som ligger i en färdig förpackning har du ingen aning om vad den innehåller, eller hur? Så laga mat från grunden.
5. Storkok! Att laga mycket mat på en gång spar dig tid och skapar kontroll för resten av veckan. Se till att alltid ha färdiga matlådor i frysen. Då vet du att det alltid finns mat hemma om du inte orkar, vill eller vet vad du ska laga till middag. 2 kg kyckling och 2 kg potatis i ugnen går snabbt och du har mat för en vecka klar. Det tillagar sig själv. 
6. Testa nya råvaror och smaker. För att piffa maten så använd grönsaker och örter. Det får vilken måltid som helst att bli rolig och godare. Så gå loss i grönsaksdisken och våga testa nya grönsaker och örter. Ex polkabeta, tamarind, rättika, svartrot, portabello, sharonfrukt, pomelo, limeblad, citrongräs, mache.
7. Ha tålamod! Som sagt det tar tid så tänk långsiktigt. 
8. Ät när dur hungrig. Ät i långsamt tempo så att kroppen hinner registrera att du är mätt, vilket tar 20 min för hunger -och mättnadshormonet ghrelin att notera samt skicka signal från magen upp till hjärnan att “nu är jag mätt”. När du är akuthungrig så är det stor risk att du äter för fort och efter 5 minuter är du fortfarande hungrig och då äter du ännu mer (fast om du väntat i 15 minuter så kanske du skulle vara mätt på den mängden mat.) Se till att du mår bra och har jämn energi under dagen. När du lyckas med det så är du på god väg att hitta just DIN optimala kost eller diet vad du nu vill kalla det.

LYCKA TILL

Det bästa med att kliva av scenen nere i Lund på Decembercupen var just känslan att veta att jag kommer att få kliva upp på scen igen exakt 1 vecka senare.

1 st tävling är ingenting, men den 1a tävlingen är alltid den 1a tävlingen och inget går nog att jämföra med den 1a tävlingen. Det är så mycket som är nytt, så mycket man bara börjar att älska.

När jag kom ner till Göteborg (förra fredagen) så var jag sjukt nervös. Hur skulle allt gå nu, plötsligt visste jag ju hur allt skulle vara och då blev jag nervös, jättenervös!
Men som tur var så hade jag ju min rutinerade backstagecoach med, min kära man som lugnt lugnade ner mig.
Men så fanns även den där känslan när man har för mkt energi, för mycket nervositet och det började bli svårt att bara vara. Jag gick igenom allt i mitt huvud, när skulle maten intas och hur mycket, hur lång tid var det kvar till inregistrering och när skulle jag gå och ta 1a lagret färg? Jag ville bara sätta igång och börja preppa mig.
Jag gick direkt bort och tog 1a lagret färg, för att sedan registrera in mig.

Å när jag kommer nära “färgrummet” och känner doften av färgen så taggar jag till. Jag blev tokladdad och känslan av lycka och tävling infinner sig.

Att stå här i kön och vänta på att spraytannas är superhärligt. Jag har lärt känna många fina härliga och underbara nya vänner under dessa 2 helger och just här i området där man spraytannas. Det är något alldeles speciellt med och kring tanningområdet.

Man är här så lång tid varje gång, man köar (40-60 min) sprayas och torkar (20 min) och detta gör man totalt 3 ggr.
Alla berättar om sin resa fram till tävling och allas resor och dieter är alla lika fantastiska. Man glädjs så oerhört mycket åt varandras framgångar. Man delar samma känslor. Då vi alla som står här har extremt få egna vänner i vår närhet som har/går igenom hela den här resan med att bygga sin kropp och sedan dieta ned den och bli hård och sen gå upp på en scen för att bli bedömd hur väl man har lyckats ta dig i form. Det är extremt på alla sätt och vis. Men atleterna är så långt ifrån extrema man kan komma.
De/vi är ödmjuka men stolta, vi glädjs oerhört åt varandras framgångar, vi skrattar och berömmer varandra. Det är en så fantastisk känsla mellan alla atleter. Man blir bästa vänner med sina konkurrenter och alla är bara glada. Det haglar av beröm och ” vad fin du är” “vilken fin fysik” “vilken fin bikini” “vad din du är i håret” m.m OCH alla dessa kommentarer och beröm kommer verkligen från hjärtat. Helt fantastiskt och en sådan enorm egoboost.

Jag har svårt att sluta titta på mig själv i spegeln när jag förvandlas till tävlingsredo. Att bli brun, hård i kroppen, sminkad, preppad på alla sätt. Det är svårt att känna igen sig själv och det är så extremt mycket som sker med kropp och utseende de sista 48 timmarna. Jag blir så sjukt jäkla stolt och impad av mig själv. Tittar i spegeln och gillar verkligen det jag ser. Blir galet förälskad i mig själv faktiskt.

Formen checkas hela tiden och efter varje Formcheck avgörs vad och hur jag skall äta (dricka gör man inte för vätskan skall ut ur kroppen, allt för att bli så hård som möjligt)

Formen känns bra, hårdare denna veckan än förra. Hur är det möjligt att formtoppa på 1 vecka?
Kroppen är fantastisk.

När det blir lördag så är jag så laddad. Känner att jag är i mitt livs form, känner mig så jäkla snygg, kan rutinerna, vet hur jag ska ladda på för att få lite mer fyllighet i musklerna i jämförelse mot Decembercupen. Jag är redo!
Ok visst det är min 2a tävling men bara 1 vecka efter min 1a. Så allt är ungefär lika.

Bakom scenen är det en härlig underbar känsla och jag mår så bra, är så lycklig kan inte sluta le. Jag inser hur mycket jag älskar allt det här runt om tävlandet, alla människor och mig själv. Att se och känna mig i min absolut bästa form i mitt absolut finaste jag, att strax få kliva upp på scen och visa upp mitt resultat av alla timmar jag lagt på gymmet, resultatet av att följa en extremt hård diet i 15 veckor, resultatet av min passion! Den känslan är magisk.

Jag ler och börjar ladda på med riskakor och Nutella, känner hur sockret och kolhydraterna fyller upp min kropp, musklerna sväller och blodet rusar. Jag pumpar upp musklerna med hjälp av ett gummiband, sätter på mig klackarna, läppglanset och ber Tove checka av att bikinin sitter.

Jag ryser, stannar upp några sekunder sluter ögonen och tar in allt. Lyssnar på ljudet, hantlar slår mot varandra, klackarna som trampar i golvet, sorlet av alla taggade, glada, nervösa människor backstage, luktar, känner doften av liniment, hårspray, nutella, färg, gummiband. Öppnar ögonen ser mig omkring och bara finner lugnet. Nu så är det dags att ge sig av mot scenen. Jag är fylld av känslor men känslorna ökar ju närmre scenen jag kommer.
Jag är så enormt stolt över att stå här, över min prestation, jag ångrar inte en minut att jag valde att satsa på detta. För visst har det varit tufft, mycket tuffare än jag någonsin trott. Men nu vet jag att det är så värt allt slit, alla uppoffringar om man vill säga så. Jag känner att jag har gjort allt, att jag inte kunnat vara i bättre form än jag är i just nu.

När jag står bakom scenen så står jag bakom en tjej som är så nervös, hon skakar. Jag lägger en hand på hennes axel och säger, “lycka till du är jättefin. Nu går vi ut och strålar och har roligt!”
Då hör jag från högtalaren “nr 105 Mille Jagenus”. Hjärtat slår hårt, jag känner adrenalinet, känner hur blodet rusar och pumpas runt i min kropp, och jag kliver ut på scen. Känner mig självsäker och sätter klackarna i golvet bestämt men mjukt. Går fram till linen där jag ska stå. Känner att denna scen är så enormt mycket större. Jag bländas återigen av strålkastare, känner värmen från strålkastarna. Men jag ser publiken. Tittar ut till höger, hör en röst “snyggt Mille” det är Lotta. Jag ser en tjej som sitter där, som jag känner och som hejar på mig. My good i detta ögonblick så håller jag på att spricka av både glädje och stolthet. Jag spänner på benen och tänker att nu jäklar spänner jag tills jag ramlar ihop om det krävs. Hör får vänster sida “bra Mille” rakt framifrån uppe “heja Mille” osv osv
Jag inser att det sitter ett 20 tal personer där som hejar på mig. Jag vill bara skrika och gråta samtidigt. Jag har nog aldrig varit lyckligare än just här och nu.
Speakern säger “kvartsvändning till höger tjejer” och jag vrider runt intar position efter position. Benen skakar men jag håller dem spända.
Hela jag skakar och det enda som jag tänker är att hålla benen spända. Jag är så torr i munnen och då törstig ( har ju inte druckit något på snart 36 timmar. Hoppas att jag ska klara mig från att krampa i benen, men jag ger inte upp nu bara fortsätter att spänns benen, det börjar bli tungt och svårt att spänna kroppen. Jag hinner tänka att snart är detta ögonblick över. Jag tar ett försiktigt andetag (kan inte ta förstora andetag då blir magen stor) men jag tar in allt i ett försiktigt djupt andetag. Tar in dofterna från svetten, färgen, gummimattan som är på scenen, känner en doft av damm från strålkastarna, lite parfym och. Såklart liniment. Jag tar in ljudet, det hejas på bra från publiken, speakern Linnea pratar på, jag hör tjejerna bredvid mig hör hur ansträngt de andas, jag hör mitt hjärta dunka och blodet rusa i kroppen. Jag tittar mig omkring ordentligt, ser inga specifika personer, men ser att det sitter massa människor längs flera rader där i publken, jag ser hur fina mina medtävlande (konkurrenter) är, jag glädjs åt dem. Jag glädjs åt mig själv och tar in alla känslor och det blir nästan lite övermäktigt. Jag låter mig fyllas av stolthet och glädje och Går av scen efter 15 min och är bokstavligt talat hög på livet!

Jag gick inte vidare till final denna omgång heller. MEN mitt mål har hela tiden vart att bara komma upp på scen och väl där har målet varit att få känna mig nöjd, att känna att jag lyckades med något stort och fantastiskt, jag ville känna mig stolt, glad och nöjd. OCH det gjorde jag verkligen.
Det 15 st tjejer under -158 cm som lyckats ta sig hit, som lyckats ta sig i denna form och våga stå hör på scen i en liten bikini. Det är ju en fantastisk prestation!

Blickar jag tillbaka så inser jag än mer vilket resultat och vilken prestation jag åstadkommit.
Här är jämförelse från februari i år mot november i år. -12 kg och lite mer muskler.

JAG har inte bara presterat på en tävling, jag har startat ett helt nytt liv. Jag skall fortsätta att utveckla min fysik och siktar på en bättre fysik till Luciapokalen 2015 igen!

JAG ÄLSKAR DET HÄR!

Jag drömmer inga drömmar längre, jag lever min dröm!!!

Efter tävlingen så fick jag unna mig något samt en fri måltid att äta på kvällen, det blev thaibuffe med ris.
Vi (jag och min man Jocke) åkte hem direkt efter tävlingen. Å där satt jag i bilen helt hög sv både socker, kolhydrater och adrenalin. Jag hade så mycket kraft och energi och det var skönt att känns energi efter ett par riktigt tings veckor med total brist sv både kraft och energi.
Jag hade svårt att ta in allt. Jag var så enormt lycklig, glad och stolt. Jag tror att jag där och då den dagen peakade och upplevde ett av mitt livs bästa stunder. Det var helt galet, tänk vad länge detta bara var en dröm för mig, men som nu var en dröm som blivit sann. Varför?
-Jo för att jag bestämde mig för att jag skulle genomföra det för ganska så exakt 1 år sen. Jag tog kontakt med en coach. Jag tog 1a steget och sen bara fortsatte det.

Så mitt råd är att sluta drömma och börja ta stegen mot drömmarna för då blir drömmarna verklighet.
Jag har fler drömmar dom blir verklighet hör nu inom kort. Återkommer till det i ett senare inlägg (ja jag sa så för ett tag sen också, men en sak i taget)

Dagen efter så vaknade jag tidigt, gick en PW och startade en ny uppladdning inför nästa tävling. In i dietvärlden igen och bara nöta på. Men jag hade energi och visste vad som gällde. Så en lugnare gladare Mille genomförde återigen tömnings/laddningsveckan. Det hann bli några härliga gympass innan det var dags att vila igen på torsdagen. Jag passade också på att mysa och umgås ordentligt med min familj som blivit rejält bortprioriterade sista veckorna.

En härlig underbar vecka som gick mest på rutin,

Just nu sitter jag i bilen på väg mot Lund. Min man Jocke kör och jag sitter bredvid och reflekterar och sakta börjar allt sjunka in och jag landar i känslan att jag faktiskt är på väg nu.
Det här med att tävla i Body Fitness har ju varit en evighetslång resa för mig.
När jag var 18 år så tränade jag för att tävla, men jag hittade ut i partylivet istället och sen träffade jag min man och vi fick barn och allt rullade på.
MEN år 2011 så jobbade jag så otroligt mycket och höll på att gå in i väggen. Jag bestämde mig då för att jag var tvungen att hitta ett annat fokus än bara jobb. Så jag bestämde mig för att ta tag i min gamla Body Fitness dröm. Så jag anlitade en PT och började återigen att träna för att tävla i Body Fitness.
Körde på i 1 år, det gick bra och jag byggde massor av muskler. Det var äntligen dags för att börja skala bort lite fett för att se hur kroppen såg ut. Men jag hann aldrig påbörja en diet då jag blev gravid.
Januari 2013 föddes vår underbara efterlängtade dotter. I juni 2012 så åkte vi till Thailand i 6 månader.

Sen i Januari 2014 har jag kört stenhårt med fokus på att tävla nu på Decembercupen och Luciapokalen nästa helg. Jag har haft den bästa tänkbara coachen, Maria Eriksson.

Å nu är vi på väg, imorgon når jag ett mål som jag har haft i….
-Ja, nästan 18 år, Herrejösses!

Släpp aldrig drömmen, det går att ta tag i den och påbörja resan till den igen. Det gäller bara att ta första steget och sedan är det bara att fortsätta mot målet. För en dag står du där och har tagit dig hela vägen.
För mig tog det 18 åt, men jag gjorde det!

Matlådorna är preppade och packade, all annan packning är med. Jag är redo och laddad som bara den.
Jag känner glädje och stolthet!

Imorgon är det showtime!

Håret, naglarna och bikinin är klar

Nu ska jag ladda mentalt och vila så mycket som möjligt.

Jag ÄR REDO
MY TIME TO SHINE

Jag skrev ju igår om mitt problem med stress och hur kroppen dragit på sig vätska.

Jag jobbar nu stenhårt för att komma åt problemet och försöker förstå min kropp. Försöker analysera vad jag gjort annorlunda som kan ha hjälpt till att påverka kroppen i fel riktning. Maten har ju i princip varit detsamma i 15 veckor.
Den enda skillnaden nu för typ 3 veckor sedan är att kolhydraterna har minskat mer och mer. Nu äter jag bara kyckling och sallad 4 ggr per dag och har gjort det i 2 veckor.
Ok, jag har kommit på att jag har börjat äta mkt surkål och saltgurka. Så det har jag tagit bort. Svullnaden i magen gick ner.
Men detta tillstånd förvirrade mig lite grann då surkål annars är bra att äta då det innehåller probiotika som gör gott för magen.
MEN då kroppen är i ett svältläge och stressläge så måste detta ha slagit för hårt mot min mage.

Sen när jag har rannsakat mig själv så kom jag på att jag alltid varje dag har intagit någon form av superfood. Jag är ett stort fan av superfoods. Bästa är korngräspulver, maca och chlorella. Men jag upphörde helt med detta för 2 veckor sedan. Då den strikta delen av dieten kopplades på. Ville ta bort så mkt som möjligt för att toppa formen så mycket som möjligt.

Jag tar annars mina superfoods vid olika tillfällen och olika perioder. Inte alla samtidigt såklart. Lite beroende på vad för boost jag behöver.

Jag är ett sånt stort fan av superfoods så jag är såklart även återförsäljare av de bästa märkena som jag tycker just nu Renée Voltaire och Go For Life, kika in i min webshop http://strongliving.tictail.com

Men jag beslutade mig för att min kropp saknar och behöver en boost just nu så jag har nu dragit igång en kur med Green Detox och maca samtidigt. Tänkte preppa kroppen i 3-4 dagar.
Å vet ni, jag känner redan skillnad efter 2 dagar. Betydligt mer energi, mer ork, mer klartänkt, mer fokuserad, mer glad och mindre svullen. En bättre människa på alla sätt och vis.
Vikten imorse var på 48,5 kg (för 10 dagar sen var den på 49,6) 14 dagar sen 48,2.

I love my superfoods!

Det är min lilla hemlighet till varför jag orkar prestera, till varför jag orkar vara glad, till varför jag har den energi jag har, till varför jag alltid ser det positiva. Det är för att jag mår bra ända in i själen.

Alla borde äta någon form av superfood varje dag.

Kika in i min webshop innan du lämnar denna sida för att välja just din favorit.

Idag är det bara 1 vecka kvar tills jag står på scenen. Wieeeee!
Jag har släppt nervositeten och blivit vän med mina känslor och inser att det går inte att göra så mycket mer nu åt formen, den är vad den är.
Jag känner mig nöjd med vad jag har åstadkommit. Jag är nöjd med att jag lyckades hela vägen.
Det har vart en lång resa och jag har lärt mig massor.
Jag kommer att tävla igen nästa år det är en sak som är säkert. Jag inser redan nu mina brister och är sjukt motiverad till att få börja jobba med dem och förbättra min fysik ytterligare.
Det tar då tid att skapa en muskulär och deffad kropp.

Idag körde vi poseringsträff på Sats Medborgarplatsen.

Jag har otroligt mycket på G som pågår i mitt liv just nu utöver själva tävlingssatsningen vilket skapar stress, onödig stress som gör att jag tyvärr börjar samla på mig vätska.
Japp min vikt har gått upp här den senaste tiden. Från 48,2 till 49,6. Men det är inte fett utan enbart vätska och det syns. Men fokus just nu är att stressa ner och ta det lugnt. Så att kroppen får ro vill släppa på vätskan istället för att binda den.

Så hur lyder masterplanen till att stressa ner och släppa vätskan?

Jag sover sjukt dåligt pga Charlie som alltid kommer in till oss på natten och bråkar. Så hon och jag har bytt sovrum. Jag bor i Charlies rum den här veckan och Charlie bor i mitt rum.
Behöver kanske inte berätta hur missnöjd Jocke är med det här. Men det är nödvändigt, ha ha.
Jag själv njuter av att få ett par nätters avkopplande sömn.
1a steget att ge kroppen ordentligt med sammanhängande sömn.
Den här lilla skruttan förstör min sömnkvalitet just nu.

Steg 2 att stressa ner. Så idag ingen annan träning än poseringsträning. Vila alltså.
Steg 3 varva ner och andas djupt. Jag tog ett långt bad i jaccuzzin, njöt av värmen och fokuserade på att andas djupt. Satt där ute i vår jacuzzi och blickade upp mot stjärnorna och andades djupt medans jetstrålarna gick på Max i ryggen. Då insåg jag att det var ett tag sedan som jag faktiskt stannade upp och bara tog in allt. En sådan självklar sak i Milles vanliga liv. Men nu är det inte mitt vanliga liv. Jag känner inte igen mig själv riktigt. Men här blir det djupanalys så det hoppar vi att gå in på nu.

Kör vidare på listan istället
Steg 4 Att dricka ett kurte som har en utrensande effekt. 3 ggr per dag dricker jag detta maskros/kamomillte

Steg 5 att göra kroppen basisk. Eftersom magen är svullen och kroppen västlig så är det ett tecken på att kroppens stressad och sur. Det här är inget bra tillstånd att vara i då kroppen börjar gå sönder och säga ifrån ordentligt. Men jag vet att kroppen är stressad i sig av all träning. För mkt träning skapar stress i kroppen. Igen vill jag påpeka att detta jag gör inte är hälsosamt någonstans utan det är en tävlingssatsning i en extremesport. Så kroppen är sönder och i grunden just nu och på det så adderar jag lite annan yttre stress och sömnbrist. INTE BRA!
Men stressen och sömnbristen ska vi nog få hyfsad koll på under veckan. Det som oroar mig är om jag kan få kroppen basisk tillräckligt fort.
Först knepet och ett gammalt husmorsknep. Bikarbonat och citron.
1/2 tsk bikarbonat
1/2 pressad citron
1 glas vatten
3 ggr per dag gör kroppen basisk.
Så detta dricker jag också mellan mina teintag.
Håll tummarna för att det funkar. Är nu inne på min 2a dag.

Har ytterligare en grej som jag gör på morgonen. Men jag vill beskriva det mer och kommer därmed att återkomma till det imorgon med utförligare beskrivning. Det handlar om SUPERFOODS!

Nu ska jag inta mitt kvällsmål beståendes av 6 st äggvitor

Jag har så mycket tankar och känslor, så mycket som försiggår i det mentala just nu.

Det går upp och ner likt en svängig och brant berg och dalbana i rasande blixtfart. Ena stunden är allt toppen för att i nästa stund så kan allt bara falla.

Det har varit en enormt lång resa det här, en satsning som har tagit sin tid och krävt sitt engagemang. Å nu när det är så nära att nå ett delmål…

(-Japp du läste rätt, tävlingarna är bara delmål, inte har jag väl satt stopp där inte. Jag har nya planer och kommer fortsätta att tävla framåt.)

… Så kommer det så mycket nytt in i bilden. Mycket  mentalt!

Jag drabbas av tävlingsnerver titt som tätt. Bla så får jag mycket känslor som att jag inte räcker till, att jag är för fet, att jag inte kommer att vara så hård i kroppen som jag har sett framför mig, att poseringen inte sitter (det gör den inte än heller), att folk kommer att skratta åt mig när jag står på scen, hur kan jag ens ha trott att jag ska greja det, att jag bara inte pallar längre, att det inte är värt det för vad är resultatet? Så jäkla mycket som jag sliter och så lite som det syns.

Ibland så brister allt och häromdagen så fick jag total panik och brast ut i gråt. Återigen sa jag att det räcker nu, jag pallar inte, jag ger upp. Å Där precis där och då så bestämde jag mig för att jag slog i botten. Vilket är bra att göra för då kan man bara jobba sig uppåt. Jag deppade ett litet tag men bestämde mig för att vända det här nu, att inte drabbas av mer nedgångar och att inte tillåta mig själv att känna så här något mer.

Jag hade ett fantastiskt samtal med min Coach som snabbt fick in mig på rätt spår. Hon sa:

-Bli vän med dina känslor, låt dem komma men skräms inte av dem, du kan inte styra över dem. De kommer sådana här känslor mer och mer nu på slutet av dieten. Bli vän med känslorna och acceptera dem!

Så jag gick tillbaka till känslorna jag hade i Januari när jag påbörjade min tävlingssatsning ordentligt. Hur kände jag då, vad ville jag vad trodde jag m.m

Jag trodde ALDRIG att det skulle vara så tufft som det har varit. Det tuffa för mig kom först nu för några veckor sedan när tävlingsnerverna kom in i bilden, när vinnarskallen i mig tog plats.

Jag gör inte det här för att vinna, jag gör inte det här för att hamna på en viss placering. Det är resan som är målet. Men det är svårt att hålla kvar samma mentala fokus “att jag gör det för min egen skull, att resan är målet” När  jag har en liten vinnardjävul i mig som hela tiden tar mer plats och ropar “hårdare Mille, satsa mera, du måste vinna det här”

Folk runtomkring har svårt att förstå just den här biten. Många fråga hur ligger du till, vad är dina chanser, du kommer väl till pallen, du är ju en vinnarskalle m.m

MEN vad jag verkligen har gillat med den här satsningen är att jag har kunnat bara köra på och fokusera på mig själv helt utan krav på prestation. Att bara gå in där på gymmet och bli ett med vikterna och känslan som infinner sig i kroppen av att få kontakt med musklerna. Att bara få vara där och nu. Att styra maten så pass att hela kroppen förändrar sitt utseende, att se denna förvandling och att få känna den, det är helt magiskt.

Jag har hela tiden från början sagt att mitt mål är att ta mig igenom uppbyggnaden, dieten och till sist stå där innan jag entrar scenen och känna känslan av att “jag har gett allt, jag har verkligen gjort det bästa jag kan och nu visar jag upp det jag har slitit så hårt för” (För att sen nästa tävling komma tillbaka i ännu bättre form, mo ha ha ha) Det har varit mitt mål från början och det är det fortfarande. Mitt mål är inte att vinna! (Klart att det är najs om jag vinner, men jag gör det inte för att vinna, STOR skillnad, STOR skillnad)

Så nu har jag i ett par dagar blivit vän med mina känslor.

Jag är nöjd med hur min kropp ser ut, Asså Herregud… jag födde ju barn för 1 år och 10 månader sedan. Hur många har gjort denna formtoppning så snabbt efter en graviditet? STOLTHET!

Jag känner att jag mått bra hela vägen och att jag faktiskt inte lider så mycket av hunger eller värk i kroppen. Jag är FRISK OCH HEL!

Jag har hittat en bra känsla i den här livsstilen och kommer att fortsätta med tävlingar framåt. Jag mår bra av att träna mot ett mål, jag mår bra i känslan av att forma och förbättra både hur min kropp ser ut och förbättra dess funktion, JAG HAR HITTAT MIG SJÄLV!

Jag gick in i det här med inställningen att om min familj tycker att det blir för jobbigt och om Jocke skulle be mig lägga av så skulle jag göra det omedelbums, och det vet han (kanske därför han inte gör det för klart att han tycker att det är överjävligt, ha ha) HITTAT BALANSEN!

Jag inser att jag faktiskt kommer att klara av det, att jag kommer att ha besegrat så mycket längs vägen både fysiskt och psykiskt. Jag känner mig NÖJD med det, JAG ÄR NÖJD MED MIN PRESTATION!

Jag har hittat en känsla av tacksamhet för att jag har fått och får vara med om detta, en tacksamhet för att många finns där och stöttar mig, en tacksamhet för att jag har världens bästaste finaste familj som står ut med mig, en TACKSAMHET för så otroligt mycket!

Jag har blivit vän med känslan av att jag faktiskt har åstadkommit något fantastisk, att jag har transformerat min kropp och INSPIRERAT många längs vägen.

JAG ÄR GRYM, jag kommer att gå upp på scen inte bara 1 gång utan 2 gånger och stråla av lycka. Där och då kommer jag njuta av att jag får vara stolt över min prestation.

Där och då når jag mitt mål. MAGISKT!

17 resp 24 dagar kvar!!!!!

En liten sneakpeak på formen och bikinin. Bara en sån sak att känna stolthet över den här bilden att se på sig själv och vara nöjd. Ni får inte se den i färg då jag håller det hemligt tills tävlingsdagen.

Jag har utvecklat ett enormt behov av kanel. Har kanel på allt och inga små mängder, utan överdrivet mycket.

Kanel i gröten
Kanel på äggvitorna
Kanel i kvargen
Kanel på riset (magiskt)
Kanel på kycklingen
Å japp kanel i caseinpuddingen även på kvällen.

Så ja kanel följer mig hela dagen igenom.

Det är roligt det här med kroppen vad den är anpassningsbar. Jag har nu ätit kyckling och sötpotatis el potatis 2 gånger om dagen i 11 veckor. Å jag har fortfarande inte lessnat. Tycker att det är förbaskat gott.

Ibland byter jag ut kycklingen mot torsk, tonfisk el färska räkor. Men då saknar jag min kyckling och går snabbt tillbaka till den.
Kolhydraterna till är sötpotatis, potatis el rotfrukter. Ibland men väldigt sällan blir det ris till. Men favoriten är sötpotatis.
Sen har jag alltid rikligt med grönsaker till. Det är grönsakerna som ger mig energi, vitaminer, mineraler m.m

Jag satsar på bra råvaror och äter aldrig frysta råvaror el grönsaker. Med bra råvaror så får du bra smaker.
Jag varierar smaker via salladen, men också med färsk chili, färsk ingefära, färska örter, färsk citron, lime, färsk svamp m.m
Har aldrig ätit eller upplevt tråkig dietmat.

Saker och smaker som jag just nu längtar efter är: proteinbars, raw nötbars, naturgodis dem med nötter och choklad el yoghurt på. Nötter överhuvudtaget. Tror kanske att kroppen vill ha fett.
Inte alls sug efter glass, godis, kakor el liknande.

Hur går det då, hur ligger jag i fas?
FANTASTISKT BRA!
Har en fett % på strax över 13% och tror att jag landar på 11-12% vid tävling.
Mensen är borta vilket jag tar som ett bra tecken på att tävlingsformen är nära. Ha ha!
Men absolut, jag är väl medveten om riskerna med detta och vet att det inte är hälsosamt. Men nu har jag heller aldrig påstått att detta är hälsosamt. Det är en tävlingssatsning och en extrem sport eller ett extremt liv. För det är en livsstil. Så här lågt med fett kommer jag bara att ha under en kort kort period.

Men jag känner mig lugn och ser nu verkligen att jag kommer hela vägen fram.
Om 23 dagar står jag på scen i mitt livs form och igen 7 dagar efter det.
Fantastiskt!

Har fått ny energi och ser målet och känner att jag kommer att vara nöjd. Jag har gjort allt, gett allt som bara går. Så jag vet att där kommer jag att stå och vara nöjd, och det är vinsten för mig. Sen vilken placering jag hamnar på kommer verkligen inte ha någon betydelse, så länge jag själv känner att jag gjort mitt bästa. Å där har jag landat redan nu.
Känner ett lugn komma och känner mig nöjd och trygg i att jag kommer att vara i den form jag vill precis lagom till tävling.

Energin försvinner mer och mer för varje dag. Kroppen värker, humöret svänger snabbare och snabbare.
Fokuset ökar mer och mer och omvärlden smalnar sakta in mer och mer mot tävlingen.
Just nu samlar jag så mycket energi som möjligt åt träningen. Tyvärr så får kollegor och familj stå ut med mer och mer av min bristande energi.
Jag vill säga FÖRLÅT till er, snart snaaaart är det över.

Jag hade aldrig tagit mig så här långt utan ert stöd och ert tålamod. Jag kommer för alltid att vara tacksam.

Att återigen ikväll ställa mig på Mr Stairmaster i 30 min efter gårdagens brutala benpass med ett ännu mer brutalt High Intensitypass efter (med fokus på ben) är ingen superhöjdare.
Benen värker och skakar. Energin är lååångt under bottennivån. Men här är jag, kämpar på och vägrar att ge upp.
Just nu jobbar jag hårt med mina egna tankar och övertalar mig och berättar hur mycket jag gillar det här och hur mycket jag vill det här.
Jag lyckas men det är knappt.
Tur att jag har ett tjockt pannben som kopplar på autopiloten “kör bara kör”
För visst är jag slut och visst börjar jag längta till ett mer normalt liv.
Vad det nu är för något?

26 dagar kvar!!!

Igår var det Teamträff med en stor del av MM Sports team. En fantastisk dag med massor av inspiration, prat om diet, träning, tävling, posering och allt möjligt som rör denna tävlingssatsning.

Vi var strax över 50 st som samlades på SATS i Hammarby Sjöstad i Stockholm.
Först fick vi en fantastiskt inspirerad föreläsning av Daniel Ekstam där han pratade om hur viktigt det är med Mental Träning och att sätta mål.

Så fantastiskt mycket muskler samlade på ett och samma ställe. Och många av oss är inne i slutfasen och har 4 el 5 veckor kvar på Dieten. Jag och de flesta av oss har så mycket tankar som snurrar och så mycket känslor som rör sig inne i huvudet, och som de flesta i vår omgivning inte har någon aning eller förståelse för.
Därför är de här teamträffarna så oerhört viktiga. Det blir så naturligt att diskutera om känslor och tankar med likasinnade. Att få höra att det är fler som känner och upplever samma sak är både en lättnad och inspiration.

Tankar som:
– vad händer sen efter tävling? Blir det tomt då?
– att prata om den enorma tröttheten som finns i kroppen, men att man ändå pressar in ännu mera träning.
– hur mycket tid som man egentligen spenderar på träning respektive allt runtomkring. Träningen är den lilla och enkla delen.
– hur står man emot frestelser på bästa sätt?
– vad finns det för smarta kalorifria smakhöjare? (Kalorifri senap, cornichons, saltgurka, blomkål, Coke Zero, kryddor utan tillsatser, kalorifria dressingar för att nämna några smarta lösningar)
– vilken färgläggning skall man ha?
– hur rakar man sig bäst, är det vaxning, rakning el peeling som gäller. För hela kroppen skall rakas innan tävling.
– löshår el inte?
– tömning el inte inför tävlingen.
– etc etc

Såklart blir det poseringsträning och spännbilder

Fullproppad av motivation, inspiration och glädje efter denna dag.